För ett halvår sedan vidgades mitt (YH Sydvästs bibliotekschefs) ansvarsområde från att geografiskt ha sträckt sig från Esbo-Helsingfors-Ekenäs till Åbo, till att omfatta så gott som hela Svenskfinland, utom delarna öster om Esbo. Yrkeshögskolan Novia som kom till den 1 augusti 2008 omfattar nämligen 5 enheter, eller Campus i Jakobstad/Nykarleby, 2 Campus i Vasa, 1 Campus i Åbo, 1 i den nya staden Raseborg. De pyttesmå enheterna i Esbo och Helsingfors hör till Raseborg, respektive Åbo, i enlighet med de utbildningsområden de hör till. Samtidigt gick Svenska yrkeshögskolan och Yrkeshögskolan Sydväst i graven.
Det kändes som en helt trevlig utmaning att på slutrakan av yrkeskarriären ta sig an detta projekt - att skapa ett Novia-biblioteksnät. Det har också varit roligt att bli fler, vi är nu ca 13 personer engagerade i att upprätthålla biblioteks- och informationstjänsterna. Och det skulle ha varit enbart roligt, och tillräckligt 
arbetskrävande ändå, ifall vi hade fått koncentrera oss på detta - att skapa ett Novia-bibliotek, men parallellt med denna process har de långt hunna förhandlingarna i Vasa med Det vetenskapliga biblioteket Tritonia förts inom Högskolekonsortiet därstädes. Det finns alltså planer på att föra över yrkeshögskolornas i Vasa bibliotek till Tritonia, och många arbetsgrupper jobbar idag på ett mycket konkret plan inför det nya Tritonia2. Det finns grupper för servicen, för informationskompetens, för administrationen, för samarbetet med Lärocenter, för arbetet med samlingarna, för personalutbildning och för nättjänster.
Dessutom har man långt gående planer på att i Jakobstad i en gammal spetsfabrik skapa en "Kulturfabrik" dit inte bara Novias musik- och konstutbildningar skall flytta, utan också andra stadiets musikutbildning i Yrkesakademin Optima samt stadens musikinstitut och också de utbildningar som Mellersta Österbottens yrkeshögskola har i Jakobstad (Keski-Pohjanmaan amk). Härtill kommer Åbo Akademis utbildning av barnträdgårdslärare. I Jakobstad planerar vi ett gemensamt bibliotek för alla dessa parter. Biblioteket kommer att bli en filial under Tritonia, med gemensam databas och gemensam personal. I Novia skulle vi gärna ha sett ett samarbete med stadsbiblioteket i Jakobstad, men det föll bl.a. på utrymmesbrist. Det hade varit behändigt eftersom biblioteket befinner sig på andra sidan gatan från den blivande Kulturfabriken.
Som om det inte skulle räcka så har jag också hela hösten intensivt varit engagerad i KIRKE-arbetsgruppen i Åbo, där högskolorna och yrkeshögskolorna gjort upp en strategi för er närmare samarbete biblioteken emellan. Den arbetsgruppen tillsattes efter det att Jussi Nuorteva gett sin rapport till Undervisningsministeriet över högskolorna i Åbo. För vår del är vi i alla fall nödda att skjuta upp eventuella konkreta förhandlingar och förändringar tills vår lilla personal rott de övriga projekten i hamn.
Allt detta har inneburit resor till Åbo och till mitt kära Österbotten (jag tror att det underlättat att jag har rötterna djupt i den österbottniska myllan, i Öja och Munsala).
Hur lyckas man då arbeta tillsammans - på distans? Jo tack, rätt bra faktiskt! Tack vare e-post och videokonferensutrustning, Adobe Connect Pro etc. går det rätt bra att hålla kontakten. Själv upplever jag att jag flitigt kommunicerar med mina medarbetare, men inte är det ju detsamma som att finnas i samma hus. Visst blir det många långa resor till Vasa, men jag försöker sköta flere möten under samma resa, men för litet tid har jag att diskutera det praktiska arbetet med mina medarbetare.
Det som för mig känns särskilt bra är att personalen är engagerad och ivrig att utveckla, själv känner jag mig ibland som proppen som stoppar upp saker och ting pga arbetsmängden. Det som för mig är underbart är att få dela uppgifter och de blir skötta, snabbt och elegant. Vi är olika, både till ålder och läggning, vi har olika kompetenser, och vi har tom lyckats få ett par män med i biblioteksarbetet.
Biblioteket lydde tidigare under rektor, men numera under prorektor som är den som ansvarar för den pedagogiska utvecklingen. Det har varit glädjande att hon öppet tagit oss (biblioteket) med i det pedagogiska arbetet. Den pedagogiska arbetsgruppen (i olika mindre grupper) har genomfört sk pedagogiska verkstäder i alla 33 utbildningprogram. Både jag och mina medarbetare har deltagit i dessa verkstäder i den mån vi hunnit. Det har varit oerhört givande att sitta med i diskussionerna med lärarna och fått hör om hur de arbetar och hur de planerar att förnya sitt arbete. Vi har naturligtvis vid behov gjort reklam för biblioteksservicen, och prorektor har varit marknadsförare av Nelli-portalen som hon använt vid Åbo Akademi. Vi har också fått in en punkt om informationskompetens i Novias pedagogiska strategi.
Mycket känns främmande i vår nya organisation - t.ex. vårt ISO-9001-baserade kvalitetssystem, där terminologin är fullständigt främmande för en icke-ingenjör. Mycket är ännu på hälft, en mängd rutinbeskrivningar saknas ännu, vi känner inte ännu varandra så väl, trots att vi varit på två Kick-off-kryssningar med hela Novias personal. Informationsgången i organisationen är ännu väldigt trevande, men Rom byggdes inte på en dag, och det gör inte en yrkeshögskola heller.
Efter att ha varit med i utbildningssammanhang i många år, jag startade 1986 med Mellanstadiereformen vet jag att förändringarna är eviga. Då började jag som första heltidsanställda bibliotekarie vid Helsingfors svenska sjukvårdsinstitut, och efter det har förändringarna duggat tätt.
Det som jag hoppas på är en öppenhet, fördomsfrihet, en tillit till vars och ens sakkunskap, att vi kan ta vara på det bästa som utvecklats i de tidigare organisationerna, och att vi alla skall ha tålamod och uthållighet i de stora förändringar som vi ännu har framför oss.
Ulrika Wikström
bibliotekschef i Yrkeshögskolan Novia