Vetenskapen trivs bäst i öppna landskap? – diskussion kring öppen tillgång och dess implementering på Arcada

Öppen tillgänglighet till forskningsresultat skapar nya förutsättningar för att sprida vetenskaplig kunskap och öka dess genomslagskraft. Trovärdigheten för vetenskaper stiger även i och med den ökade transparens och upprepbarhet som öppen tillgänglighet medför. Yrkeshögskolan Arcada arbetar aktivt för att öka volymen av högskolans öppet tillgängliga publikationer. Artikeln diskuterar även aktuella aspekter av öppen tillgänglighet, förankrat i ett internationellt perspektiv.

Open Access – utmaning eller möjlighet?

Open access (OA), eller öppen tillgång, är en publiceringsmodell som möjliggör publicering av vetenskapliga publikationer och forskningsresultat som artiklar, böcker, avhandlingar, rapporter och undervisningsmaterial så att de går att hitta, läsa och sprida av alla utan kostnad. Öppen vetenskaplig publicering har, som en konsekvens av att elektronisk publicering och kommunikation på internet ökat, blivit allmännare och kan även ses som ett delmål för ett öppnare samhälle (Craig et al 2007). Open access publicering kan indelas i tre olika typer: Green Open Access, Hybrid Open Access samt Golden Open Access. I Green OA publicering parallellpubliceras en version av den vetenskapliga artikeln i högskolans egna fritt tillgängliga publikationsarkiv, och blir på det sättet tillgänglig för en bredare allmänhet. I Hybrid OA modellen har författaren av artikeln möjlighet att betala för att göra den enskilda artikeln i tidskriften fritt tillgänglig. Den tredje modellen, Gold OA, innebär att den vetenskapliga artikeln publiceras i en tidskrift som inte uppbär avgifter av läsaren. I dessa tidskrifter uppbärs i stället en publiceringsavgift av författaren och artikeln blir fritt tillgänglig för alla.

Huvudsyftet med Open Access är att göra vetenskapliga forskningsresultat allmänt och kostnadsfritt tillgängliga, för att säkerställa en möjligast stor spridning och tillämpbarhet av vetenskapliga rön. Öppet tillgängliga artiklar har visat sig ha en tendens att citeras snabbare än icke öppet tillgängliga artiklar, medan forskningen om ifall OA artiklar citeras oftare än i icke OA är lite kontroversiell, och någon klar skillnad är svår att påvisa (Eysenbach 2006) En ökad öppenhet av de vetenskapliga metoder och data som brukats under forskningens gång bidrar också till en ökad kvalitet av själva vetenskapen i och med att detta kan förbättra reproducerbarheten av ifrågavarande resultat: t.ex. Baker (2016) diskuterar hur 90 % av respondenter ser en betydande (52 %) eller mindre (38 %) ”kris” inom sin egen vetenskapsgren gällande reproducerbarheten av resultat. Öppenhet av vetenskapliga metoder bidrar också på andra sätt till kvaliteten: Även om ett resultat skulle gå att upprepa, betyder detta inte att resultatet skulle vara korrekt (Leek & Peng, 2015) – t.ex. kan den använda metoden innehålla ett systematiskt fel, data kan saknas, variabler kan ha utelämnats, eller experimentet kan ha varit dåligt uppställt från början.

Öppet tillgängliga metoder kan med andra ord användas för att verifiera även reproducerbara resultat. En sådan verifiering bidrar som ett komplement till den traditionella peer-review – processen, som förutom att den (naturligtvis) inte kan vara fullständigt felfri, stundvis visar sig vara helt otillräcklig. I vissa fall har artiklar som avsiktligt bestått av nonsens klarat sig igenom referentgranskningar, se t.ex. historien ”Boyle & Lindsay” artikeln.¹

Publicering av vetenskapliga artiklar är fortfarande den huvudsakliga metoden för vetenskaplig kommunikation, och denna kommunikation förutsätter en aktuell beläsenhet inom den egna branschen. I och med att volymen publikationer som förutsätts av forskare för deras meritering idag är betydligt större än tidigare generationers dito (något som gett upphov till det bekanta uttrycket ”publish or perish”) har det skapats lukrativa affärsmöjligheter för vetenskapliga förlag vilket syns i förhöjda prenumerationsavgifter för vetenskapliga tidskrifter. Då vissa journaler samtidigt är mera prestigefyllda att publicera i än andra, har dessa journaler ett stort inflytande på vad som både publiceras och läses inom en viss bransch. Tydliga trender existerar även inom vetenskapen, och denna beskrivna helhet skapar incentiv för forskare att ”passa in” i den aktuella forskningen vilket i sig innebär en styrande faktor för hurdan forskning som globalt de facto görs. I  (Smith, 2015) nämns ett exempel på vad detta kan leda till – forskningen uppfann Viagra-läkemedlet innan ett vaccin mot Ebola. Om forskningsgemenskapen rör sig mot öppet tillgängliga kanaler, kan detta ske till förmån för vetenskapens bredd då de nämna incentiven skulle förminskas.

Open Access på Arcada

På Yrkeshögskolan Arcada uppmanas forskare att, då det är möjligt, publicera enligt open access principer (både golden OA och green OA), med prioritering av publikationsforumets renommé och genomslagskraft. På Arcada strävar även alla forskare efter att behålla rättigheterna till parallellpublicering då publikationskontraktet med diverse publikationskanaler uppgörs. Speciellt i sådana fall där det planerade forumet inte tillåter öppen publicering, uppmanas skribenter att kommunicera sina resultat via andra kanaler såsom bloggar och sociala medier.  Yrkeshögskolan har dels för detta syfte startat en öppet tillgänglig vetenskaplig blogg inom området hälsa och välfärd, där Arcadas forskare, lärare och studenter skriver om ämnen som har anknytning till utbildning, forskning, utveckling och innovation på Arcada (http://inside.arcada.fi/hvbloggen/). Blogg som vetenskaplig publikationskanal piloteras först inom Institutionen för Hälsa och Välfärd, varefter resultaten av försöket analyseras för att se ifall det finns behov att göra liknande bloggar inom högskolans andra discipliner.

Samtidigt publicerar högskolan även en öppet tillgänglig Working Paper serie, där forskningsresultat och -metoder redan under arbetets gång kan presenteras och diskuteras, och där parallellpublikationer (icke-ombrutna manuskript som godkänts för publikation) med förlagets tillstånd kan lagras. Alla publikationer i Working Paper serien lagras på yrkeshögskolornas gemensamma tjänst Theseus (theseus.fi). Med dessa åtgärder vill man trygga en möjligast bred och öppen kunskapsspridning. Detta är speciellt viktigt i dessa tider, då allt fler forskare och lekmen söker vetenskapliga artiklar via Google och Google Scholar i stället för ämnesspecifika artikeldatabaser, i syfte att hitta en öppet tillgänglig version av artikeln (Jamali & Asadi 2010). Öppen tillgänglighet, och speciellt upptäckbarhet via just Google Scholar, har i vissa fall även blivit en ”existentiell” fråga om att finnas eller inte finnas och har även lett till frågan If a document is published but nobody can find it, does it exist? (Frandsen & Nicolaisen 2011). På grund av dessa aspekter är det alltså viktigt att kunna garantera öppet tillgängliga publikationer för en maximal kunskapsspridning.

I de av Stiftelsen Arcada upprätthållna fonderna, Fonden för teknisk undervisning och forskning samt  A.F. Lindstedts & Svenska handelsinstitutets fond för handelsutbildning, görs även en medveten satsning på Open Access och de som ansöker om projektfinansiering uppmanas redogöra för hur, och till vilken grad, projektet bidrar med öppet tillgängliga resultat och data och att rekommenderar att publicera resultat i enlighet med open access principer. Resurser kan även sökas för OA publicering. Detta är i linje med det faktum att öppen tillgänglighet i publicering har påvisat en tydlig fördel i kunskapsspridning (Eysenbach 2006).

Allt detta finns beskrivet i Arcadas Open Access Policy (öppet tillgänglig på https://www.arcada.fi/sv/forskning/open-access-och-andra-publikationer), som finns till för att styra verksamheten med öppen tillgång på Arcada. Av alla publikationer på Arcada som är katalogiserade i publikationsportalen Juuli, är 45 %  (320 av 715) av publikationerna öppet tillgängliga. De senaste åren har andelen öppet tillgängliga publikationer ökat, från 45 % år 2015 till 50 % år 2017. I och med de ovan nämnda satsningarna kommer andelen öppet tillgängliga publikationer för år 2018 sannolikt att öka. I övrigt stöder Arcada öppen vetenskap och innovation, och yrkeshögskolan tar Europeiska kommissionens Open Innovation 2.0 - initiativ som en strategisk vägvisande komponent för sina forskningsaktiviteter.

Utmaningar? Framtid?

En utmaning för open science är onekligen den, att den förutsätter en stor kulturförändring inom vetenskapssamfundet där den individuella forskarens agerande i förhållande till open science (val av publikationsforum och samarbetspartners) kommer att spela en stor roll, samtidigt som denna förändring kommer att motarbetas av sådana aktörer som ekonomiskt har att förlora (t.ex. vetenskapliga förlag). I framtiden ser open science ut att på europeisk nivå dock enbart öka i betydelse, och för detta har centrala institutioner även skapat s.k. top-down strukturer. Till exempel kommer Europeiska kommissionens följande ramprogram efter Horizon 2020, döpt Horizon Europe, att som grundpelare ha både open science och open innovation.² Detta kan potentiellt ge ett större incentiv att publicera open access i Europa, inte bara för de projektgrupper som finansieras via ramprogrammets projekt.

1) https://www.skeptic.com/reading_room/conceptual-penis-social-contruct-sokal-style-hoax-on-gender-studies/

2)  Kommunicerat på UASnet konferensen i Björneborg, Finland, 15.5.2018 av Pia Laurila, Policy Officer DG Research and Innovation.

Källor

Baker, M., 2016. Is There a Reproducibility Crisis? Nature , 553, pp.452-454.

Craig, I.D., Plume, A.M., McVeigh, M.E., Pringle, J. and Amin, M., 2007. Do open access articles have greater citation impact?: a critical review of the literature. Journal of Informetrics, 1(3), pp.239-248.

Eysenbach, G., 2006. Citation advantage of open access articles. PLoS biology, 4(5), p.e157.

Frandsen, T.F. and Nicolaisen, J., 2011. If you can’t retrieve it, does it exist? Accessibility of LIS journals on the Internet. Digital Publishing and Mobile Technologies, p.87.

Jamali, H.R. and Asadi, S., 2010. Google and the scholar: the role of Google in scientists" information-seeking behaviour. Online information review, 34(2), pp.282-294.

Leek, J. T. and Peng, R. D., 2015. Opinion: Reproducible research can still be wrong:  Adopting a prevention approach. Proceedings  of the National  Academy of Sciences, 112(6), pp.1645-1646.

Smith,  A., 2015. Alternative  Open Access Publishing  Models: Exploring New Territories  in Scholarly Communication. Report  on the workshop  held on 12 October  2015 at the European Commission Directorate - General for Communications  Networks, Content and Technology, [on-line] Tillgänglig on-line: http://ec.europa.eu/newsroom/dae/document.cfm?doc_id=14810 Hämtad 14.5.2018

Text:

Michael von Boguslawski, FD, Forskningsombud, Yrkeshögskolan Arcada michael.vonboguslawski@arcada.fi

Jonas Tana, RN, MA, doktorand, Forskare, Yrkeshögskolan Arcada, jonas.tana@arcada.fi