Informationssökning i vårdutbildningen: case Yrkeshögskolan Novia / Tritonia

11.06.2018

Bokad handledning i grupprum på Tritonia. Photo: Gun Vestman.

Inom vårdutbildningen ingår kurser i informationssökning som en etablerad och självklar del av undervisningen. De studerandes informationskompetens och kurserna utvecklas genom samarbete mellan lärare och informatiker och informatiker emellan. Digitala pedagogiska verktyg implementeras alltmer och de kompletterar traditionella metoder, därtill erbjuds handledning såväl under personliga möten som per e-post och chatt.

 

Vården är till sin karaktär väldigt styrd av lagar, förordningar och olika riktlinjer, både gällande yrket och gällande utbildningen. Studierna är litteraturbaserade, även om de praktiska övningarna har en given plats. Redan i början av sina studier förväntas studerande använda olika informationskällor och uppmanas aktivt att läsa vetenskapliga artiklar.

Samarbetet mellan informatikerna och lärarna är avgörande för lyckade kurser. Inom vården har vi en lång tradition av samarbete och informationssökning rankas högt. Genom åren har jag byggt upp föreläsningar och kurser som jag sedan lika aktivt har uppdaterat och förändrat. Dagens modell med 1 sp informationssökning i introduktionskursen är väletablerad. Därtill diskuteras regelbundet behovet av ytterligare kurser under studiernas gång och dessa förverkligas också inom många ämneskurser. Kunskaper i hur man söker information gynnar studerande och gör att de avklarar sina studier på kortare tid.

Idag möter vi inom biblioteket en generation som inte är aktiva biblioteksanvändare. De är vana vid sociala medier och googlar dagligen, men ändå är informationssökning på ett strukturerat och effektivt sätt främmande för dem. Utmaningarna ligger i att först övertyga studerandena om att det är viktigt med informationskompetens och att sedan lära dem söka, hantera, värdera och använda tillförlitlig och relevant information på ett etiskt sätt.

Tritonia, vetenskapsbiblioteket för universitet och yrkeshögskolor i Vasa. 

Kurser i informationssökning

Inom utbildningarna i vård ingår kursen “Introduktion till informationssökning”, 1 sp, som en obligatorisk del av introduktionskursen till högskolestudier. Kursen omfattar grunderna i hur man söker information både i det traditionella biblioteket och i det digitala. Lärplattformen Moodle används dels som materialbank, dels för examination. Kursen har tre närstudietillfällen och avslutas med en självrättande quiz som varje studerande avlägger inom en på förhand bestämd tidsperiod.

För alla studerande ordnas kurser i informationssökning inför examensarbetsprocessen. Utöver detta ges även kurser anpassade till specifika behov, i samband med ämneskurser och i samarbete mellan lärare och informatiker. Vanligen ingår fördjupade kurser i informationssökning i kurser i forskningsmetodik, men det finns stort behov av att även inkludera dem i ämneskurser. Ibland har jag deltagit i ämneskurser i deras inledande skede endast med en kort introduktion på ca 15-30 minuter. Även denna korta stund har visat sig vara effektiv, feedbacken har varit god, både från lärare och studerande. De studerande får då ämnesrelaterade förslag på nyckelord, relevanta databaser, portaler och motsvarande.

Exempelvis har vi inom det engelskspråkiga utbildningsprogrammet Nursing i år för nya studerande erbjudit en introduktionskurs på hösten och sedan uppföljande kurser på våren. Då har jag deltagit i olika ämneskurser och kopplat informationssökningen till dessa. Första träffen omfattade 45 minuter och den senare 1½ h. De studerande som valde att närvara vid tillfällena var aktiva, uppmärksamma och ställde många viktiga frågor. Det var lyckade möten med studerande där de fick information de behövde vid precis rätt tillfälle. Behovet av kurser i informationssökning eller inbokade handledningar är stort. De studerande tar själva kontakt och lärarna bokar in mig för att delta i deras kurser. Tillfällena i klass hålls antingen i vårdens campusbyggnad eller i datasal på Tritonia.

Handledning

Förutom de olika kurserna i hur man söker information erbjuds även handledning såväl per e-post, chatt och vid servicedisken som genom individuell handledning och/eller grupphandledning. När en studerande bokar tid för handledning får denna tid tillsammans med en informatiker, man går då tillsammans igenom sökstrategier, tittar på lämpliga databaser och går igenom hur man effektivt söker med relevanta nyckelord. Vanligen omfattar en handledning en timme. Den här servicen uppskattas mycket av studerande som får fokusera på sitt eget ämne och ställa frågor i lugn och ro.

En annan service som erbjuds åt studerande vid vårdutbildningarna är Tritonia PopUp som hålls i deras campusbyggnad. Under terminerna, varje onsdag under två timmar, har de studerande möjlighet att enligt drop-in-modell komma och ställa frågor om Finna, LibGuides, sökstrategier mm. Denna service ges, såsom all Tritonias service, på tre språk.

Lärande och meningsfullt innehåll

Det viktigaste är att uppmuntra och motivera de studerande att vara aktiva och uppmärksamma användare av olika informationskällor. Många studerande tar kontakt och har problem att hitta relevant information. En av grundorsakerna till att de inte kommer vidare i sin sökning är dels att de inte känner till vilka informationskällor de kan använda och hur, dels att de inte har funderat genom sitt ämne och hittat relevanta nyckelord att använda som sökord. Det gäller inte enbart att lära sig effektiva sökstrategier utan även att knäcka tankekoden. De olika informationskällorna har olika funktion och som med många andra saker så gäller det att sätta sig in i vad som behövs. Informationssökning är alltid situations- och kontextbunden. Hur mycket information är det skäligt att söka fram?

En informationssökning är tidskrävande, det ska ta tid. Det är inget som man bara gör på några minuter. Att söka information på webben i en sökmotor är idag en alldeles självklar del av vardagen. Vi gör det hela tiden, många gånger per dag. Men det är inte att likställas med informationssökning i akademiska sammanhang.

Digitala verktyg

Digitala pedagogiska verktyg har gjort sitt intåg i undervisningen inom de flesta ämnen. Hur ska man effektivt kunna dra nytta av nya verktyg utan att förlora innehållets signifikans eller tid? Digitala verktyg kan användas för att inspirera, engagera, inkludera, variera, utvärdera och för att komplettera traditionella metoder. Det är viktigt att vara öppen för och implementera nya metoder. Och lika viktigt är att de digitala verktygen inte blir ett självändamål utan att de fyller en funktion och verkligen ger mervärde till utbildningen. Det är likaså viktigt att hålla de olika formerna av verktyg på en rimlig nivå så att inte onödig tid går åt till att lära sig dessa. De bör inte kräva tekniskt kunnande eller hög kapacitet.

 

Inom webbkurserna används Moodle Quiz Tool som avslutande tent. Jag har byggt upp en frågebank som totalt innehåller 80 frågor. Av dessa inkluderas 20 slumpmässiga frågor i tenten. De väljs ur några förvalda kategorier så att varje studerande får motsvarande frågor, men inte samma och även om frågorna är samma så blandas svaren för varje gång. Denna quiz är sedan självrättande och studerande får genast veta om de klarat tenten eller inte. En nygjord webbkurs kommer att erbjudas för studerande som påbörjar sitt examensarbete och denna kommer att inkludera flera digitala verktyg.

Alere, vårdutbildningarnas campusbyggnad.

Samarbete

Inom Novia finns ett etablerat samarbete mellan informatiker och lärare inom vård. Därtill har vi inom Tritonia en lång tradition av att lära tillsammans och av varandra. För närvarande försöker vi intensifiera samarbetet och mera aktivt planera samt genomföra kurser gemensamt. Detta innebär bl.a. att vi gör upp kursmaterial som gemensamma presentationer och videoguider och att vi lär varandra olika metoder. Sedan blir varje kurs ändå unik dels genom att utbildningarna är olika och ämnena varierar, dels för att alla e-resurser är per högskola. Många databaser är dock desamma, så vi drar oavsett nytta av gemensamma guider.

Avslutning

I dagens samhälle när alternativa fakta har blivit ett etablerat begrepp är informationskompetens en allt viktigare kunskap. Informationsöverflödet gör att det blir allt svårare att hitta relevant och tillförlitlig information. Förståelse av processerna kring hur information organiseras, hanteras och söks fram är nödvändig för effektiv och etisk användning. Att vara informationskompetent idag handlar inte om en statisk kunskap som erövras utan är en komplex, levande kunskap som måste utvecklas genom hela livet.

 

Gun Vestman
Informatiker Tritonia/Novia

 

Kommentit

Jätä kommentti