Idag googlar de flesta sina hälsorelaterade problem. De ställer frågor och delar hälsorelaterad information i sociala medier och på diskussionsforum. Allt detta efterlämnar digitala fotspår som kan ge oss helt nya insikter i hälsorelaterade frågor, behov och attityder.
Information om hälsa finns i allt större mängd tillgängligt i olika digitala medier. I kombination med den snabba utvecklingen av olika informations- och kommunikationsverktyg, som smarta telefoner, är således en enorm mängd information tillgänglig var och när som helst. Detta medför att människor kan agera på hälsorelaterade informationsbehov genast då behoven uppstår. Men det möjliggör även helt nya möjligheter att forska i och undersöka dessa beteendemönster kring hälsa med hjälp av de nya metoder och verktyg som digitaliseringen medför. Projektet Infodemiologi, ett projekt på Institutionen för hälsa och välfärd på Arcada forskar kring just detta. Hälsoinformation och hälsoinformationsbeteende har under den senaste tiden fått ett ökat fokus på grund av den allt mer självständiga roll som individer, klienter och patienter har i förhållande till sin egen hälsa. Enligt uppskattningar åtgärdas majoriteten av hälsorelaterade problem som självhjälp, utan hjälp av professionella. Detta betyder att innan individer söker behandling från professionella, försöker de lösa sina hälsorelaterade problem själva. I dagens läge är den naturliga utgångspunkten för hälsorelaterade problem internet, i form av sökmaskiner, sociala medier och diskussionsforum.
Nya datakällor – nya insikter
Detta hälsoinformationsbeteende som i sig är rätt så nytt, efterlämnar stora mängder digital data, i olika former som i allt högre grad blir tillgängliga för analys. Analys som kan hjälpa att få insikter och se rätt så noggranna mönster eller utmaningar i olika hälsorelaterade frågor, behov och attityder. En del av dessa insikter kring hälsorelaterade problem och utmaningar har inte tidigare varit möjliga att upptäcka, eller så har insikterna tidsmässigt släpat efter på grund av långsammare datainsamlingsmetoder. Internet har i viss mån gjort mätbart det som tidigare varit omätbart.
Infodemiologi
Tillämpningen av denna sorts internetdata om hälsobeteende i forskning har lett till uppkomsten av en ny tvärvetenskaplig forskningsdisciplin kallad infodemiologi. Infodemiologi syftar närmast på en förändring där traditionell kunskap och data om hälsa kompletteras med nya former av digital information, eller data, från Internet. En av fördelarna med denna metod är att data kan samlas in och analyseras i realtid. Forskningsområdet ligger i brännpunkten mellan informationsvetenskap, informationsteknik och hälsovetenskap.
Hälsoinformationsbeteende och informationsbehov är fortfarande aktuella och relevanta forskningsområden inom informationsvetenskapen i allmänhet, speciellt då ansvaret och möjligheterna kring hälsorelaterade frågor i allt större utsträckning övergår till individen. Det är också uppenbart att en bred förståelse om hälsorelaterade beteenden är viktigt, både på ett bredare, samhälleligt plan, men även på individuell nivå, för att på mest effektiva sätt kunna främja hälsa och identifiera eventuella hälsoproblem.
Projektet Infodemiologi
Syftet med det på Arcada startade projektet är att bredda förståelsen av hälsorelaterade frågor, beteenden och utmaningar med hjälp av stora datamängder ur olika datakällor. Som del av detta syfte finns också utvecklandet av metodologier för utnyttjandet av dessa data. Utnyttjandet av användargenererad data ur sökmaskiner, sociala medier och diskussionsforum är för tillfället en rätt så outnyttjad resurs inom hälsa och välfärd. I bästa fall kan dessa data användas för att komplettera den bild och den kunskap vi har om olika hälsorelaterade frågor, som sjukdomar, symtom och attityder.
Källor
Eysenbach, G. (2009). Infodemiology and infoveillance: Framework for an emerging set of public health informatics methods to analyze search, communication and publication behavior on the internet. Journal of Medical Internet Research 11(1):e11
Eysenbach, G. (2011). Infodemiology and infoveillance – Tracking online health information and cyberbehavior for public health. American Journal of Preventive Medicine 40(5 Suppl 2):154-8
Hill, S., Merchant, R., & Ungar, L. (2013). Lessons learned about public health from online crowd surveillance. Big Data, 1(3), 160–167.
Johnson, J. & Case, D. (2012). Health information seeking. New York 274 pp. Health Communication. Vol. 4. ISBN 978-1-4331-1824-1
Nuti, S., Wayda, B., Ranasinghe, I., Wang, S., Dreyer, R., Chen, S. & Murugiah, K. (2014). The use of Google Trends in health care research: A Systematic Review. PLoS ONE 9(10): e109583
Wilson, T. D. (1997). Information behaviour: an interdisciplinary perspective. Information Processing and Management, 33(4), 551-572.
Kommentit