Flippade kurser i informationssökning

Ett källkritiskt förhållningssätt är absolut nödvändigt i ett samhälle där falska nyheter och alternativa fakta snabbt sprider sig bland relevant information. Vi har alla ett ansvar att fundera över sanningshalten och kontrollera källan, oberoende av i vilket sammanhang informationen ges till oss – eller söks fram. Att ge de studerande insikter i informationssökningens allmängiltighet och livstidsrelevans är ett centralt mål med kurser i informationskompetens.

Ny webbkurs i Moodle

Nya studerande får en introduktionskurs i informationssökning och sedan en fördjupad kurs inför examensarbetet. Därtill kan det vid behov under studietiden ordnas olika former av föreläsningar/kurser inom informationssökning. Samtliga föreläsningar planeras i samråd med lärarna för att passa in i de olika utbildningarna.

Det har i många år funnits en webbkurs i informationssökning för studerande som inleder sina studier vid Novia, inom utbildningar inom vård, sociala området och skönhetsvård i Vasa. Efter en tids planering – och en ännu längre tids tanke på att vi borde hinna göra en dylik – så tog vi hösten 2018 i bruk den första webbkursen riktad till studerande som inleder sitt examensarbete. Även om jag använder begreppet webbkurs så handlar det om blended learning eller flipped learning där föreläsningar blandas med digitalt material. 

Den nya webbkursen i informationssökning som jag utarbetat omfattar olika videoguider, föreläsningsmaterial och länkar samt ett test (MoodleLesson). Kursens struktur och innehåll anpassas till valda delar enligt de olika utbildningsprogrammens behov, främst vårdens i detta skede. Den riktar sig till de studerande som påbörjar sitt examensarbete, men kan även användas av andra. Med några tillägg lämpar den sig väl även för distansstuderande som behöver informationssökning men som har få närstudietimmar – eller för studerande inom öppna yrkeshögskolan. Kursen innehåller olika delar vilka kan användas helt fristående och man kan enkelt läsa in sig på det som behövs för stunden. Den börjar med en inledande repetitionsdel med föreläsningsmaterial samt ett test som innehåller 20 korta videoguider med uppföljande frågor. Sedan finns det olika delar för sökstrategier, ämnesord, vetenskapliga artiklar, e-böcker, evaluering och källkritik. Några av delarna har endast textdokument som stöd medan andra innehåller olika videoguider och/eller länkar till instruktionsfilmer och externa webbsidor. Varje del kan utvecklas så att det även finns utvärderingsmöjligheter med olika uppgifter, exempelvis reflektionsdagbok, quiz eller öppna frågor. För varje grupp skapas egna kurser, som är bakom inloggning och tillgängliga för studerande under hela den tid de skriver sitt examensarbete. För närvarande finns kurserna enbart i Moodle.

Kursens genomförande

För studerande inom vård har vi testat två olika modeller för kursens genomförande. Den första gruppen studerande inledde kursen i augusti 2018. Vi inledde då med en föreläsning, denna innehåller traditionella ämnen såsom sökstrategier, databaser, vetenskapliga artiklar, upphovsrätt, etik och källkritik. I samband med kursstarten presenterade jag webbkursen. Vi hade planerat in ett uppföljande tillfälle några veckor senare och till dess skulle studerande ha avklarat testet, som består av en liten uppgift som repeterar grunderna i några sökstrategier. Vid det uppföljande tillfället två veckor senare var det tänkt att de studerande skulle få möjlighet att ställa frågor. Dock hade de då ännu inte hunnit så långt i sin sökprocess att de var aktiva med frågor. Istället repeterade vi en del saker, gick genom ytterligare sökstrategier och olika databaser. Jag konstaterade att de två tillfällena med fördel kunde ha varit placerade längre från varandra så att de studerande hade hunnit längre.

För den andra gruppen inom vård gjorde vi så att vi inledde med att läraren kort presenterade min kurs i informationssökning i samband med kursstarten av forskningsmetodikkursen. Läraren gav de studerande inloggningsuppgifterna och bad dem göra det repeterande testet innan jag träffade dem. Därefter följde föreläsning och sedan planerades det andra närstudietillfället in till flera månader senare, detta för att de studerande skulle hinna börja söka efter informationskällor och därmed ha flera frågor. I övrigt var innehållet samma i bägge kurserna. Det senare alternativet visade sig vara mera effektivt.

Statistik

I Moodle kan man via olika rapporter se hur hög användningen av kursmaterialet är. I vårdens kurser, i vilken MoodleLesson ingick som obligatorisk del, var användningen hög. Detta gällde inte bara det inledande testet, utan även övriga kursdelar hade öppnats i varierande grad och samtliga delar var använda. Det är intressant att kunna se vad som fångat studerandes intresse. De tre mest använda kursdelarna handlade om sökstrategier, vetenskapliga artiklar samt källkritik och etisk användning av information. Därtill kan man se huruvida det är återkommande användare som tagit del av samma information flera gånger eller om det är olika användare.

Förhoppningen är att de studerande verkligen tar del av kursen och finner information de behöver just då när det är aktuellt, men även att de får insikter över informationssökningens allmännyttighet.

Lärarnas feedback

Statistiken berättar bara att kursen använts och för att få reda på om lärarna märkt någon skillnad så bad jag dem kommentera kursen med några ord.

Maj-Helen Nyback, överlärare i vård, berättar att studerande har använt kursen. ”Om jag jämför med hur det var innan vi hade tillgång till kursen, tycker jag studerande nu har lättare att hitta rätt artiklar, hitta sökord och överlag är bättre på att söka artiklar. Färre studerande använder artiklar som inte uppfyller vetenskapliga krav i min kurs vilket medför att det är färre studerande som måste göra om uppgifter. Så ja, jag tycker att kursen positivt har förändrat studerandes förmåga att navigera i de olika databaserna, hitta rätt sökord och kunna urskilja artiklar som är vetenskapliga.”

Ann-Louise Glasberg, överlärare i vård, räknar upp följande fördelar gällande kursen: Allt är samlat på ett ställe så studerande lätt kan hitta den info de behöver. Det är digitalt så de kan ta det till sig när de vill/när det passar dem och de behöver infon. Det är lättare för dem då de kan läsa på ”hur göra” då de står inför ett verkligt problem, än då någon berättar och de kanske har svårare att relatera till något konkret. Kursen har en bra blandning med olika former av material ss text, länkar, klipp mm och den är överskådlig då den är indelad i olika ”teman” samt en bra layout.

Samarbetet med lärarna är en förutsättning för en lyckad kurs. Vi kan tillsammans skapa goda förutsättningar för studerandes inlärning. Jag utformar och producerar kursinnehållet samt föreläser och lärarna ställer krav på studerande att genomföra kurserna samt att verkligen använda kunskaperna till goda studieresultat. Nu när vi planerar nästa års motsvarande kurser så blir det enligt modellen där studerande först gör testet i Moodle, sedan kommer en föreläsning och flera månader senare ges en uppföljande föreläsning. Under hela tiden har studerande tillgång till webbkursen i Moodle samt möjligheter till individuell handledning.

Vidareutveckling av kursen

Kursen har mottagits väl, men visst finns det alltid saker att utveckla och förbättra. Det vore bra att kunna närvara virtuellt under kursens gång för att ge studerande flera möjligheter till interaktion och diskussion. Att kursen är tillgänglig för studerande oberoende av tid och rum gör att de kan få hjälp vid just den stunden de behöver. De digitala verktygen som används bör ha en relevant funktion och vara lättillgängliga. Att inkludera digitala verktyg i undervisningen är viktigt, och lika viktigt är det att noga överväga vad som lämpar sig i olika sammanhang. Webbkursernas fördel är även att där kan text, bild och ljud på ett mångsidigt sätt inkluderas. Studerande lär på olika sätt och ju flera möjligheter som erbjuds dem desto bättre blir lärandet.

En del studerande använder vanliga sökmotorer även när de söker vetenskaplig information. Detta ställer höga krav på utvärderingen av resultatet. I undervisningen är det viktigt att uppmuntra de studerande att använda sig av vetenskapliga databaser samtidigt som vi betonar betydelsen av att de verktyg vi presenterar för att söka, evaluera och kritiskt granska är tillämpbara även i dessa fall. Jag har märkt att de studerande numera har större förståelse för hur viktigt det är med källkritik, vilken betydelse effektiva sökstrategier har och att genomtänkta ämnesord är avgörande för ett lyckat sökresultat.

Webbkursen kommer att utvecklas ytterligare till hösten. Målsättningen är att lära studerande söka kvalitativ och relevant information, använda den effektivt och etiskt men även att få dem att komma till insikt om att ett informationskritiskt förhållningssätt är kunskap som behövs varje dag och inte enbart för studierna. Betydelsen av utvärdering och ifrågasättande av information har blivit allt viktigare. Vår målsättning är att skapa möjligheter för studerande att hjälpa sig själva.

Gun Vestman

Informatiker, Tritonia / Novia