Finlands svenska biblioteksdagar i Mariehamn

Finlands svenska biblioteksförening (FSBF rf) arrangerar varje år Finlands svenska biblioteksdagar på olika platser i Svenskfinland. I år hölls evenemanget i Mariehamn, vilket gav deltagarna tre fullspäckade dagar med inspirerande och informationsmättat program.

Möten och friktion

Den samordnade resan började en tidig onsdagsmorgon i medlet av maj, då vi steg ombord på färjan från Åbo till Åland. Redan ombord fick vi ta del av ett intressant webbinarium av Helsingfors kultur- och fritidschef Tommi Laitio, som belyste bibliotekens roll som grogrund för samexistens och gemenskap i samhället. Vi deltog även i gruppdiskussioner kring ämnet.

Ett av de mest minnesvärda inslagen från webbinariet var introduktionen av begreppet convivencia. Detta betyder samlevnad, men inte i betydelsen harmoni – snarare det motsatta. När människor med olika bakgrund och livssyn möts kan det uppstå friktion, men även detta är värdefullt. Laitio framhöll att bibliotekens uppgift är att främja samlevnad, även när det inte alltid går friktionsfritt

Bildning och demokrati

Framme i Mariehamn checkade vi in på hotellet och fick en kort vilopaus, före den egentliga inledningen av biblioteksdagarna på Mariehamns stadsbibliotek. Biblioteket var ljust och öppet. Högskolebiblioteket är en del av stadsbiblioteket, man lånar med samma kort och böckerna finns i samma utrymme. Däremot är de katalogiserade enligt olika system. Böcker som inte längre används som kurslitteratur kan flyttas till stadsbibliotekets sida, men då omkatalogiseras de.

I biblioteket talade först Susanne Ahlroth, från Regionförvaltningsverket, kring temat ”Kan det finnas demokrati utan bildning?” Ämnet diskuterades vidare i en paneldebatt, där, förutom Ahlroth, även den åländske lagtingsledamoten Wille Valve och rektorn för Handelshögskolan i Stockholm, Lars Strannegård, deltog. Deltagarna enades om att biblioteket spelar en central roll för demokratin till exempel som arena för demokratiska samtal. Panelen betonade vikten av läskunnighet och hur den direkt påverkar röstningsaktivitet och samhälleligt engagemang. Bristande språkkunskap kan leda till en oförmåga att uttrycka sig, vilket i sin tur kan bidra till asocialt beteende, såsom gängvåld.

Det poängterades att biblioteket, som en av få kostnadsfria samhällsinstitutioner, bör förbli tillgängligt för alla, särskilt när samhället blir allt mer kommersialiserat. Det upplevdes som viktigt att biblioteken håller sig utanför då samhället polariseras.

Från lättläst till smakfullt

Biblioteksdagarnas andra dag körde igång i kulturcentret Alandica, där Karin Erlandsson och Jolin Slotte berättade om att skriva lättlästa böcker. De betonade hur utmanande det kan vara att anpassa sitt ordförråd utan att göra avkall på kvaliteten.

Följande på scenen var Strannegård, som vi redan fått höra en del av under paneldiskussionen dagen innan. Han talade om hur Handelshögskolan i Stockholm främjar kunskapsbildande. Han såg en vikt i att man lär sig förstå kontexten kring en fråga. Om man inte gillar något, så räcker det inte med att man ”drar ur sladden”; man måste lära sig argumentera, förklara och förstå.

Efter lunchen talade ännu Lisa Gemmel från Svensk biblioteksförening om ”Svenska bibliotek i totalförsvaret”, dvs om det beredskapsarbete man gör i Sverige och vilken bibliotekets roll kunde vara i en krissituation. Biblioteket som fysisk plats kan då bli av vikt. Biblioteket kan hjälpa till då det gäller frågor som källkritik och informationskompetens, samt förmedling av pålitlig information. Till exempel är det i Lund bestämt att biblioteken blir informationspunkter vid samhälleliga kriser. Det är viktigt med kultur och litteratur även i krissituationer.

Efter detta blev det nätverksträff för högskolebiblioteken. Där fick vi en presentation om en öppen onlinekurs i informationskompetens, som utarbetats i Umeå universitet. Kursen var mycket imponerande och det ledde till diskussioner om att försöka skapa något liknande genom samarbete olika högskolor emellan även här i Finland.

Kvällen avrundades med en gemensam middag på Restaurang Smakbyn, där vi fick lyssna till ett hjärtligt tal av krögaren Micke Björklund. Det var ett smakfullt och trevligt avslut på en innehållsrik dag.

Biblioteksbesök och hemfärd

Den tredje och sista dagen började med biblioteksbesök, och då blev det högskolebiblioteket i Mariehamns stadsbibliotek, samt Jomala bibliotek, för min del. På Jomala bibliotek fanns en egen hylla för klassiker, vilket jag upplevde som en trevlig detalj.

På hemresan fortsatte programmet på färjan med diskussioner kring vad vi hade fått med oss från biblioteksdagarna. Vi fick även lyssna på redaktörerna Anna Nyman och Maria Lorentzon, som berättade om Digitekets nya innehåll kring bibliotekens demokratiska uppdrag.

Än en gång var Finlands svenska biblioteksdagar en givande och tankeväckande konferens. Känslan av gemenskap går även över gränserna för högskole- och kommunala bibliotek och vi har mycket att lära av varandra, så det är fint att det finns sådana här evenemang där vi kan utvecklas och inspireras tillsammans.